Erfarenheterna från Stockholms trygghetsvandringar kan absolut vara värdefulla även på Gotland, men de behöver anpassas efter lokala förutsättningar. Metodiken – att tillsammans identifiera otrygga platser och föreslå förbättringar – fungerar oavsett miljö. Däremot skiljer sig orsakerna ofta, där Gotland kanske handlar mer om belysning, avstånd och brist på rörelse än social problematik. Just därför kan modellen ge struktur åt lokala insatser. Genom att kombinera erfarenheter från staden med lokal kunskap kan man skapa effektiva lösningar. För fler perspektiv, se www.hgfgotland.se/hus-och-tradgard/